Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150.
är gammal. Vad jag är gammal, jag liar levat
mitt. Men för ålderns skull, kunde jag väl
leva än.
Det skär vasst i Ivars hjärta.
Töre kommer hem full rätt ofta. Han blir
besvärligare undan för undan. De blir utkörda
oftare. Karin blir alltmer nervös. Hon åldras
och blir tystare och bittrare.
Små händelser inträffar, lustiga eller
dåraktiga:
Bertil har kaniner igen (Ivar får sköta dem
mest...) och en dag självdör en av dem. Det
är en söndag. Töre är hemma och har fått just
så många supar, att han är glad och full av
upptåg. Åke är också hemma för tillfället.
Djuret ska ha en hederlig begravning, säger
Töre. Detta djur var ett märkvärdigt djur,
jävlar anacka i mitt blod. Det var en storman bland
kaniner, det kan synas än i bleka döden. Ett
djur — men mycke för mer än många människor.
Så du tycker att det oskäliga kräket är för mer
än människan som har. en odödlig själ, hugger
Karin i. Människan som har blitt återlöst i
frälsarens dyra blod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
