Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208.
och djur och växter har det svårt. Det blir som
ett tyst regn inne i honom och när det kommer,
känner han sig så, att han måste gråta. Och
han blir överkänslig för en del saker. Han lider
av att handdukarna inte är rena, att det han har
omkring sig är paltigt och fult, att fläsket han
äter är köttet av ett djur som är slaktat, som var
blodigt och skrek och kände smärta. När han äter
har han djurets smärta mellan tänderna, tycker
han, och ibland lämnar han fläskbiten och säger,
att han inte orkar med den. Han märker att han
har ohyra i håret och går undan gång på gång
och kammar sig vällustigt så att det svider i
huvudet, men det hjälper inte stort.
Han lider av att de båda skomakarna kommer
och går in och ut när de vill — just som de
själva håller på att klä av sig eller stiga upp.
De är dumma och grisiga. Den yngre av dem
ställer sig i fönstret och slänger glåpord åt
kvinnor som går förbi — både äldre och yngre —
och spottar över dem ned på galan, så att det
kommer klagomål från värden. Ivar skäms och
ser skygg ut när han möter värden eller hans
folk. Han känner det, som han vore skyldig. De
tänker att vi är ett pack, tror han.
Mot hösten blir det sämre för Karin. Per
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
