Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Enligt den motsatta åsigten vore Finland att i
allo anse såsom en rysk provins, hvars inbyggare
väl af kejserlig nåd kunde tillerkännas vissa
undantagsförmåner, men för hvilken ingalunda en
bekräftelse af den forna svensk-finska statsförfattningen
finge ifrågakomma, hvarför icke heller en landtdag i
det syfte Sprengtporten önskade vore möjlig. Det
märkligaste är, att den ifrigaste förfäktaren af denna
mening var också han finne och tillhörde likasom
Sprengtporten kretsen af de finska emigranterna i
Ryssland. Att söka klargöra, huru detta psykologiska
problem kan förklaras, skulle i detta sammanhang
föra oss för långt. Alltnog, Anjalamannen K. H. Klick,
författaren af de finska officerarenes note till
kejsarinnan Katarina, uppträder 1808 såsom den
häftigaste vedersakaren af Sprengtportens planer för
Finlands framtid.
Till en början behöll dock Sprengtporten
öfvertaget. Jemte det kejsaren antog hans ofvan nämnda
proklamationsförslag och sålunda äfven afgaf löfte om
hållande af landtdag i Finland, befalde han
Sprengtporten följa den ryska armeen för att genom sina råd
understödja grefve Buxhövden — sous le rapport
diplomatique — i nödiga underhandlingar med finnarne.
Sprengtporten afreste, men ansökte redan efter några
veckors förlopp, och erhöll äfven tillstånd att
återvända till Petersburg. Anledningen var en häftig tvist,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
