Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
der han redogör för riksdagens sammansättning i
Sverige, öfversätter landtmarskalk med „maréchal de la
noblesse", medan deremot Speranski i sina skrifvelser
från tiden för Borgå landtdag, så vidt vi funnit,
konsekvent benämner De Geer „maréchal de la diète". Äfven
detta vederlägger antagandet om en åtskilnad uti de
anförda benämningarna.
Ordins andra skäl är ännu svagare. De Geer
säger sig vara utnämnd „i nåder"; den svenska
landtmarskalken talar deremot i ett anfördt dokument om
sin utnämning, utan att anföra detta epitet. Med
sådana godtköpsskäl kan man komma till högst
besynnerliga slutsatser, något hvarom enhvar kan öfvertyga
sig exempelvis genom att gifva akt på huru svenska
frihetstiden slösat med liknande uttryck. Statsrättslig
betydelse kan naturligtvis ett sådant skäl aldrig hafva.
Visar det sig således, att de ofvan anmärkta
skiljaktigheterna mellan talmanseden, sådan den var
föreskrifven i Sverige och sådan den 1809 aflades af De
Geer och Tengström, äro fingerade eller betydelselösa,
så återstår emellertid en, som förtjenar beaktande, ehuru
den ingalunda bevisar, hvad vår författare derom
förmenar. Ordin fäster uppmärksamheten vid att
talmännen i Sverige förbundo sig att uppehålla ständernas
rättigheter och privilegier i enlighet med bestämda,
särskildt angifna lagar, medan De Geer — utan
omnämnande af någon viss författning — åberopade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
