Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Petersburg, som Gustaf III planlagt, till utförande,
samtidigt som Rysslands arméer hade att möta de
härmassor, Napoleon vältade fram mot rikets andra
hufvudstad Moskva. Annorlunda äfven då, om det stod
fast, att Finlands folk icke önskade den förra
föreningen med Sverige återstäld. Det svenska anfallet blef
då ofarligt, ja det måste uteblifva, ty utan finnarnes
medverkan och trots deras motstånd kunde man i
Sverige aldrig hoppas på att återförvärfva det förlorade,
förutom att sjelfva tanken på en kamp mellan svenskar
och finnar för den dåvarande generationen innebar en
omöjlighet. Vi behöfva knappt tillägga, att hvad vi
sålunda antydt verkligen inträffade 1812. Napoleon
sökte locka Sverige med utsigten att återvinna Finland,
men i stället afslöt den svenska regeringen, som kände
sinnesstämningen härstädes, förbund med sin fordne
fiende. Ryssland kunde sända alla sina trupper mot
den främmande invasionen, så mycket hellre som
Finland sjelfmant erbjudit sig att äfven för sin del
uppställa manskap till Östersjökustens försvar. Det har
med en viss förvåning påpekats, hurusom endast några år
efter det Finland öfvergått till „arffienden", finska
trupper under finskt befäl garnisonerade i Rysslands
hufvudstad, medan riket var inveckladt i en jättekamp med
Europa. Äfven afklädt möjlig retorisk öfverdrift,
innehåller det omdöme ganska mycken sanning, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
