Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturskildringar, resor - På blommande stigar...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På blommande stigar
Är det opassande för en karl att tycka om blommor ?
Frågan kan ju förefalla underlig, men åtminstone jag har
flerfaldiga gånger fått höra, att det icke rätt anstår en karl
att gå omkring på ängarna och plocka sippor och konvaljer.
Sådant skulle möjligen få gå för sig i den helige Frans’
hemland men däremot inte i Linnés. Linné var dock även lyriker
i sitt förhållande till naturen och Lars Levi Laestadius,
lapparnas stränge och karlaktige profet, var i tidigare år
hängiven blomsterälskare och botanist. Han har icke blott piskat
lapparna till bättre och strängare seder utan även gjort många
upptäckter i den lapska floran. Överhuvud är det icke
ovanligt hos svensken, att ett ömt natursinne förenas med ett för
övrigt kärvt lynne, liksom det veka ögonljuset och den
graciösa linnéan växer under de allvarsamma granarna.
Varför skulle det vara mer "feminint" att älska blommor
än att älska musik? Och jag har aldrig hört påstås att det i
och för sig skulle vara omanligt att t. ex. ägna sig åt
landskapsmåleri. Om min vän målaren kan fröjda sig åt att
återge en gammal sprucken och mossig kalkvägg, varför skulle
jag inte få fröjda mig åt en blommande äng eller en
skogsglänta? Det ena är kanske inte manligare men heller inte
löjligare än det andra.
12 — J(indel, Poesi.
177
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
