Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religiösa ämnen - Skenet och verkligheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke kunna se med det yttre ögat eller taga på med handen.
Materien är för dem det enda, och de kallas därför
materialister. Människan är för dem en maskin, intet mera. "Liksom
njurarna avsöndra urin avsöndrar hjärnan tankar." Denna
lära, som de flesta vetenskapsmän nu skämmas för, är dock
ännu ganska populär i vida kretsar bland folket. Den
konsekvente materialisten är moraliskt indifferent, allt är för
honom tillåtet, samvetet erkänner han icke, livet har han ingen
aktning för, hans "lycka" är av rent yttre, materiell, natur.
Därför är också materialismen en för mänskligheten olycklig
och oduglig lära. Materialismens blindhet skulle — om den
bleve allenahärskande — leda till släktets undergång.
Nu är det dock så, att falskheten i denna lära är så
uppenbar, att den aldrig någonsin — om ej möjligen för en kort
period — kan behålla segern. I våra dagars Ryssland, där väl
materialismen som aldrig förr är officiellt ledande, pågå,
enligt pressen, f. n. nere bland folket starkare andliga rörelser
än någonsin. Det gudomliga hos mänskligheten kan dock icke
helt utslockna, ty då funnes ju icke någon mänsklighet...
Nej, tingens mysterium är icke så lätt förklarat som
snusförnuftet tror. Det materiella kan det nog komma underfund
med, åtminstone ett gott stycke — blodets omlopp, magens
funktion o. s. v. — men människan. När biologen plockar
sönder en blomma, beskriver den och sätter in den på dess
plats i ett visst system, så har han likväl icke sagt det
väsentliga om blommans verklighet, icke uppfattat vad blomman
är. Han har låtit oss veta en hel del av intresse om dess blad,
dess befruktningsdelar etc., men det är icke detta som är
blomman. Ty när blomman stod och växte, var den något
mycket mera än alla dessa döda delar sammantagna. Den
levde, den hade en själ, dess delar voro förenade i ett samlat
23.1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
