- Project Runeberg -  Poesi och prosa : efterlämnat /
262

(1944) [MARC] Author: Ragnar Jändel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religiösa ämnen - Primitiv religion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hand sin blyghet och tröghet: När Anders på Slipen vågar sig
på ett ljudligt "tack och lov", varför skulle inte Oskar på
Fä-hallen kunna dra till med ett "Ja, Je-sos, tack, käre Je-sos"?
Snart stiger de trognas jubel som ett hav i storm, vars vågor
oupphörligt slå mot husväggarna och mot de otrognas
stenhjärtan. Så följer sång ånyo, så "vittnesbörden". Stämningen
är varm, även de nyfiknas skara sitter halvt gripen och ser
begrundande ut. Då faller den halta gumman ner vid sin
bänk och börjar prisa sin gud. En skall upptagas, en lämnas
kvar — tack och lov, hon hör till de upptagna!

— Och tack, käre Jesos, att du har tagit bort min värk
och gjort mig bra i mina ben ...

Då kommer en spontan fnissning nere från dörren. Och
även .de troende rycka till och se på varann.

— Det är ju lögn. Hon har ju värken kvar. Hon haltade
ju, när hon gick in, säger en bred mansröst borta vid
kakelugnshörnet.

Men predikanten, som är utsocknes och ej särskilt
initierad, vädrar ett anfall av arvfienden och hugger in:

— Halleluja! Jesus gör under bland de sina än i dag! Tack
och lov!

Det tar. Och snart blandar sig den värkbrutna gummans
vinande röst med gubbarnas dova basar till en ny, väldig
tack-och-lov-storm, som kommer fienden att förstummas och
huset att darra i sina grundvalar. Rop och stönanden samla
sig åter till en eldig sång, och så är det offentliga mötet slut
och de trogna maka sig in i ett sidorum till eftermötet. Bland
dem är också gumman med de värkande benen. Pustande
och grimaserande men med ett triumferande ögonkast ned
mot dörren reser hon sig och haltar in i kammaren till höger.

’262

É

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:41:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jrpoesi/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free