Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulturkritik, bildningsfrågor - Svensk litteratur efter kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag kan ej höra människorna tala
om det som fyller deras lilla värld.
Jag ville ruska dem ur denna dvala,
jag ville tigga dem på knä, jag ville tala
om stjärnorna, om själarna, om döden,
om storheten i deras egna öden,
om skönheten och högheten i allt,
i jorden, solarna och människans gestalt."
Hur rymma ej dessa rader mänsklighetssinnet, kärleken,
blicken mot "de kosmiska perspektiven"!
III.
Det religiösa intresset upptar, som framhållits i
föregående artiklar, en betydande del av den unga diktningen.
Därom är mycket skrivet i artiklar och böcker; undertecknad har
för sin del sökt ge ett avsnitt av denna religiöst betonade
diktning i en antologi av "Religiös nutidsdikt" (1928). Några
av dessa diktare ha sökt tillägna sig en positivt kristen tro,
men man kan knappast säga att de i något fall lyckats.
Försöken härutinnan kunna anses som ett fullföljande av
Strindbergs försök i den riktningen på äldre dagar. Han såväl som
Dostojevski, Tolstoj m. fi. ha i hög grad påverkat
"tjugotalets" författare beträffande religionen. Dan Anderssons
gripande, om ock positivt resultatlösa, kamp med de religiösa
frågorna är bekant. Den som kommit närmast kristendomen
är väl Ivan Oljelund, vars 1921 utgivna bok "Med stort G"
väckte mycken uppmärksamhet i skilda läger och lästes och
diskuterades som få eller ingen av dessa yngre författares
’287
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
