Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulturkritik, bildningsfrågor - Ur anteckningsboken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur anteckningsboken
Det finnes en sump, dit alla små, hycklande och fega
själar samlas. Även om de än så mycket hata varandra
inbördes, så bära de dock alla samma märke och ha samma mål.
Och det finnes en klar källa, där alla de ärligt och modigt
strävande mötas: den eviga sanningens källa. Komma de än
på helt motsatta vägar — de sammanträffa dock. Synas de
än bekämpa varandra, så tillhöra de likväl, lika fullt, samma
brödraskap. Ty liksom det onda är ett, så är även det goda
i grunden endast ett. —
★
Det upplevda. Om man i få ord skall ånge vad det är, som
skiljer en god bok från en dålig, så kan man säga att den
goda boken alltid är upplevad. Detta är kanske till slut den
enda riktiga definitionen, hur svävande den än förefaller.
Det är underbart hur de enklaste, banalaste ord kunna röra
och gripa oss, medan å andra sidan de praktfullaste ord
lämna oss oberörda, alldeles som det mest oansenliga levande
blomster kan glädja oss djupt, medan vi förakta den
konstgjorda blomman, hur lysande och välgjord den än må vara.
Ordet — det upplevda — har samma mystiska kraft som
fanns i Aladdins ring och i kung Midas’ trollspö, det är likt
’311
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
