Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulturkritik, bildningsfrågor - Litterära program
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litterära program
(Med anledning av en aktuell diskussion )
Varje tids diktning har en viss av tidens art och innehåll
betingad särprägel och följer i stort sett ett visst, mer eller
mindre markerat, uttalat eller outtalat program. Vi ha
romantik och efterromantik, åttiotal och nittiotal o. s. v. Den
diktning som närmast är vår tids har visserligen, och med
viss rätt, kallats programlös, men även för den gäller nog
en viss samlande linje, ehuru ingen regelrätt sådan.
Det är klart att ett litterärt program kan ha sitt givna
berättigande som samlingstecken och som uttryck för sin tids
särskilda inre eller yttre krav. Diktaren är i större eller
mindre grad sin tids tolkare. Han uppfångar, mer eller mindre
lyhört, tidens strävan och längtan och ger röst däråt. Ofta
nog förefaller visserligen diktaren att gå mot tidsströmmen,
men detta beror därav, att diktaren håller sig en eller flera
hästlängder före dagens vimmel, han ger uttryck åt det som
ännu rör sig dunkelt och knappt uttalat i folksjälen — det
som ännu kämpar däri och vill bli till morgondag. Diktaren
skall av tiden skapa framtid. Fördunklas framtidsblicken —
idealiteten — upphinnes han av den dag som är, då är han
förbrukad, död som diktare och har inget vidare att beställa,
annat än möjligen att berätta historier eller skriva festdikter.
Nya stämmor göra sig hörda, ett nytt program ställes upp
som paroll för det som är i vardande.
’315
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
