Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulturkritik, bildningsfrågor - Den rätta fattigdomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den rätta fattigdomen
Tänk dig ett folk, som arbetar och förkovrar sig, som äger,
men äger utan att med hjärtat hänga vid ägodelen. Det är
någonting — det kan uträtta någonting. Det är vad som
tillhör svenska folket att vara och kunna. Detta sätt innehåller
blott till skenet en motsägelse. Man behöver allenast mitt
uppe i sina skatter vara så sinnad, att man när som helst utan
sorg kan gå från hus och hem. Detta sinnelag är grunden;
då gör man sig ett nytt hem helt lätt igen.–-Egentligen
är det ett ungt sinnelag: det är klockan tio på förmiddagen
i huvud och hjärta.
C. J. L. Almqvist.
Bland allt som talats och skrivits om Sverige och svenskt
kynne, tillhör Almqvists uppsats om Den svenska
fattigdomens betydelse säkert det djupaste och skönaste. Man
kommer att tänka på Dostojevskis tidskriftsuppsatser över
motsvarande ämnen, och Almqvist ser här lika djupt och har ett
lika innerligt tonfall som den store ryssen. Det svenska folket
är, säger han, ett fattigt folk, men som har råd att vara
fattigt. Svensken kan samla ägodelar, men då mera på lek, han
kan nämligen lätt lämna dem, kasta bort dem. Hans styrka
ligger däri, att "han kan stå på sig själv och på intet annat i
världen". Även i sitt elände har han något av ädel stolthet
och generositet. "Han är nästan aldrig idog i fransysk eller
’328
A
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
