Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulturkritik, bildningsfrågor - ”De gamla källorna”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oss, så rysligt "moderna" människor, en viss pietet för den.
Vi ha i vart fall ingen rätt att högdraget rycka på axlarna
åt den och inbilla oss att det är uttömmande, när vi kalla
den "en gammal sagobok". Så talar endast den dumme. Vi
ha allesamman böcker i våra bokhyllor av dem vi gärna läsa,
som stå förfärligt mycket under den. Det är också en känd
sak att de allra flesta, för att inte säga alla, stora diktare och
konstnärer därur hämtat inspiration. Den har givit näring
åt en Michelangelos lika väl som åt en Strindbergs
skaparkraft. Den tillhör de eviga verken som, trotsande tidernas
damm och stormar, överleva alla skiften och, ju äldre de
bliva, stråla med allt högre glans.
Nu är det självklart så, att de bibliska skrifterna,
härrörande från skilda tidevarv och från skilda personligheter,
sinsemellan måste vara ganska olika till art och värde.
Sådana saker som exempelvis de gamla krönikeböckerna, Job,
Höga Visan och evangelierna ligga naturligtvis på vitt skilda
plan. Man går inte på samma sätt till och lägger inte samma
måttstock på en gammal krönika, en stor lyrisk skapelse och
berättelsen om en religiös uppenbarares liv och lära. Men vad
de gammaltestamentliga krönikorna beträffa, bör man dock
ej tro, att deras värde är uttömt med det i trängre mening
"historiska" — eller "faktiska" — intresse dylika saker kan
ha. De innehålla också mycken gammal levnadsvishet, som
ibland visserligen må förefalla absurd i sin primitivitet, men
som också ibland kännetecknas av ett ursprungligt förnufts
sundhet. Det kan för övrigt stundom vara hälsosamt att
stanna just inför det "absurda".
Bibelns etik — jag tänker nu närmast på den
nytestament-liga, på Kristi etik — har f. ö., skulle man kunna säga, på
’346
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
