- Project Runeberg -  Poesi och prosa : efterlämnat /
418

(1944) [MARC] Author: Ragnar Jändel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Personligheter - Rabindranath Tagore

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ligen framför allt det personliga, det andliga, detta rörliga
som vetenskapsmännen icke kunna klassificera och mäta,
men som till slut är det enda verkliga och betydelsefulla.
Världen är full av former, institutioner, maximer, där
människorna inpressas, som nummer, objekt. I sin blindhet begå
människorna de svartaste brott i namn av abstraktioner, som
"fosterlandet", "kyrkan", "partiet" — men man glömmer
människan, livet. Därför kostar det så litet att hänge sig åt
krig och massgrymheter.

Det verkligt konkreta och betydelsefulla är, hävdar
Ta-gore, inte lagar och sådant. Det som har betydelse är det
levande innehållet i formerna — det är, säger han med Walt
Withman, sådana ting som "den kostliga kärleken mellan
kamrater".

På samma sätt vänder han sig mot vetenskapens kalla
iakttagande och kalkylerande. Människans kunskapsförmåga är
för det första relativ, begränsad. Vi äro hänvisade till att
bedöma allt efter våra sinnens vittnesbörd. Och
vetenskapsmännen, liksom statsmännen, hänge sig åt generalisationer, de
räkna ej med det personliga. Diamanten är dock något mera
än kol och ljuset är ej blott eter vibrationer. Så är
människan något mera än den sinnrikt konstruerade maskinen.
Vi kunna — säger han — räkna de svarta och vita
tangenterna på pianots klaviatur, mäta strängarnas olika längd,
styrkan, snabbheten, ordningsföljden vid fingrarnas
rörelser och så triumferande konstatera, att detta är en
Beetho-ven-sonat! Likväl är det ej häri, som musikens innersta
verklighet ligger. "En nyfiken råtta kan gnaga igenom
trästommen till ett piano, kan skära alla dess strängar i bitar, och
dock komma allt längre bort från musiken."

’418

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:41:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jrpoesi/0428.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free