Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Personligheter - Dostojevski i hans tidskriftsartiklar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dostojevski i hans tidskriftsartiklar
Söker man en diktare, som i sig förenar den ädla
personligheten, den geniale tänkaren och den utomordentliga
dik-teriska formbegåvningen, då vet jag ej hos vilken man först
skulle stanna, om ej hos Dostojevski. Det var i själva verket
en så väldig personlighet, denne ryske diktare och profet, att
om man kallar honom sitt århundrades störste, detta
näppeligen torde vara för mycket sagt. De flesta av hans verk äro
ju nu överflyttade till svenska, och de som överhuvud
intressera sig för litteraturen av andra skäl än för den simpla och
onyttiga "förströelsens" skull, söka sig nog fram till honom,
min rekommendation förutan. Hur förbleknar icke det allra
mesta av det vi kalla "skönlitteratur" inför den mannens
verk! Vilken lidelsefull själ, vilken oerhört skarp och djup
blick, vilken makt över stoffet! Jag vet icke om någon som
han förmått ingjuta levande ande i de diktade gestalterna.
Liksom de gammaltestamentliga profeterna reste sig över
sitt folk, ledande och kärleksfullt bestraffande, så står
Dostojevski (vid sidan av Tolstoy) som en det ryska folkets profet.
Dostojevski var och ville framför allt vara ryss och däri, att
vara ryss, låg — så menade han själv — det djupaste
mänskliga. Detta — det ryska och det skönast allmänmänskliga —
var för honom identiska ting. I hånet mot det ryska folket
såg han därför ett hån mot det eviga.
’424
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
