Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kerstin arbetade tåligt och troget. Hon hade ställt sig in
på att tillbringa ännu en vinter i stugan, men till våren skulle
det då bli bygge av. Så gällde clet att ligga i, så att varken
Jakob eller någon annan skulle kunna säga, att hon inte
gjort sitt. Hon var sedan barndomen van vid utearbete,
men hon svettades dock svårt under dessa långa och heta
dagar, och om morgnarna voro alla lemmar stela och
värkande, som hade hon blivit slagen med käppar. Men för
mödan får man ju födan, och den, som inte arbetar, kan inte
begära att få äta ... Så småningom blev hennes lynne
gladare och jämnare, och hon hoppades, att allt skulle bli bra.
Då och då hade Jakob med sig hem någon ny sak, till
utökande av det fattiga bohaget. Ute i byarna höllos ibland
auktioner, och han kunde då komma över ett och annat till
billigt pris — ett täcke, en stol, några kaffekoppar eller andra
småsaker. Men mycket att spara blev det inte av
arbetsförtjänsten. När julen var slut —och därmed tills vidare även
arbetstillfällena — var den summa Jakob hade sparad
löjligt liten, särskilt om man tänker sig den som grundplåt för
ett husbygge. Själv undvek han numera att tala om
byggnadsplanerna med hustrun, och vände sig helst bort, då hon
förde saken på tal. Vintern utmärkte sig också det året för
en barmhärtig blidhet, ända till fram i februari, då en
vildsint snöstorm inledde en kort period av vinterkyla. När
köldknäppen kom lade sig Jakob till sängs med ett par böcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
