Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under dessa tankar gick den unge mannen gata efter gata
framåt. Nu, när han hade pengarna i fickan, kände han icke
längre någon hunger. Han beslöt att uppsöka ett ställe,
där det var lugnt och vackert, för att riktigt kunna njuta
lönen för dagens möda.
Det klarnade i honom, det blev så varmt och vårfriskt i
hans själ. Dagens förödmjukelser grumlade icke längre hans
sinne. Livet hade lärt honom glömskans konst.
Han fortsatte sina funderingar:
Varför du är löjlig? Jo, det är därför, att du känner
dig vara det, däri ligger det. Du lider alltid, när du är
självisk, och när du känner dig löjlig, då är du självisk! Du
är alltför fattig på kärlek, din kärlek räcker icke till för ditt
behov. Hela sjukan med dig är den, att du har så svårt
för att vara glad tillräckligt, det vill säga: du är ännu en
lös-drivare i trons värld ...
Han hade kommit långt upp bland Söders backar, han stod
framför ett litet enkelt friluftskafé, där det var fullt med
människor vid alla bord. Han gick in där — nu tyckte han,
att där var bra nog och stojet plågade honom ej. Han såg
på människorna, men han tyckte icke att de voro så fula nu,
han såg icke skeletten utan något annat, något mänskligt,
medmänskligt, han ville sitta där och tänka vackert för dem,
välsigna dem.
-185-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
