Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
u en beklämning han känt under samvaron med brodern,
lättade icke sedan denne försvunnit. Den blev i stället för
varje dag allt starkare. Glädjen över livet, över hemmet,
över böckerna och tankarna vek ifrån honom. Arbetet
intresserade honom icke, han kände sig uttröttad och utsliten
och en oro, som liknade svårt samvetsagg, kom över honom,
fastän han knappt visste varifrån. Då han såg sitt ansikte i
spegeln, kände han fruktan för sig själv och när han ville le
mot sin bild, tyckte han, att det var broderns hånleende ’han
mötte. I sina rörelser, i sina gester och sitt tal överraskade
han sig ständigt med att känna igen brodern, det blev till en
tvångstanke.
Tjugoårens hopplösa ensamhetskänsla grep honom åter,
men starkare än någonsin. Och den frestelse till
människohat, som så ofta legat över honom, men som han sökt n
ed-kämpa och vända i kärlek, föll över honom och band honom.
Då han gick på vägen kände han vämjelse vid de ansikten
han mötte, det var alltid — tyckte han — samma dumma,
— i 235 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
