Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De tappra (1918) - De två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE TVÄ.
Artisten 1’aul Myren, som var 1 Finland
under revolutionen har i en intervju för
D. N. berättat om de rödas hjältemod, då
de efter nederlaget gingo till döden. Bl. a.
talar han om en ung man och hans hustru
som fysiljerades på Tammerfors’ kyrkogård:
»De stego lugnt upp på vallen, där de
skulle skjutas, arm i arm. och vände
ansiktena mot gevärsmynningarna — nästan
leende väntade de
kulorna.–-Generalstabschefen Thesleff sade själv till mig: De
röda gå till döden som hjältar.»
Så logo ni, som andra le, när de dra hän till dans,
när arm i arm ni stego fram för mördarens karbin.
Med stoltheten hos segraren som får sin lagerkrans
ni väntade på kulorna vid pöbelns jubelgrin.
Vad tänkte ni, vad kände ni, just innan elden brann?
Stod all den gångna tiden fram i en minuts revy?
Säg gladdes ni att bära alla vita vargars bann,
så som ni drömt gemensamt i er karga finska by?
Stod där ej fram en stillsam dröm, ni drömt i hemlighet,
om Hemmet och om lyckans all förspillda rosentid?
Och tänkte ni ej på ert barn i nöd och bitterhet,
er lilla son — och darrade ej hjärtana därvid?
69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
