Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sånger och hymner (1921) - Sång efter lång förtvivlan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÅNG EFTER LANG FÖRTVIVLAN.
Alla utropa de högt allt det bittra, det svåra.
Sorgen den känna de väl, men blott föga av glädjen.
Också jag, också jag har i kval genom dödsriken
vandrat!
Ingen har ännu fått skåda min djupaste smärta,
ingen sett in i min ensamhets skräck och förtvivlan.
Men var tyst, o var tyst! — ty min svaghet och nöd
skall förtigas.
Smärtan ger ofrid, men glädjen befriar och renar.
Smärtan är skalet, men glädjen den närande kärnan.
Blott av den blir jag frälst, blott oin den vill mitt
hjärta förkunna!
Allt bär en gloria, jorden och allt vad där lever.
Smärtan, min trasiga klädnad, min tryckande boja
skall bli stoft, skall förbrinna, men glädjen på vingar
mig lyfta!
196
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
