Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Havets klockor (1923) - Dostojevski
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så välvde, över jordens gråt och vanvett,
du himlen strålande och genomskinlig,
av korset byggde du din himlastege
och såg vad kanske ingen dödlig unnats.
Dig himlens änglar talat till — du lutat
mot deras knän ditt huvud, deras händer
som svala blomblad vilat på din panna.
Så blev din kärleks vishet mer än mänsklig:
din mänskokärlek snyftade i bröstet,
din änglakärlek stilla log i ögat. —
Du är ej död, o mäktige, du lever —:
ett härligt vittnesbörd mot all vår klagan,
mot billig tro och fattigt, uselt tvivel,
— ett hav som blommar och en strand som stiger
med djupa hemligheter upp ur fjärran. —
264
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
