Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Havets klockor (1923) - Havets klockor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAVETS KLOCKOR.
Nu ser jag, fast i fjärran än,
det blåa havet blänka.
Du vida hav, du djupa hav,
blott du har ro att skänka!
Hur än, av väg och vaka trött,
jag vill min längtan narra,
skall dina klockors eko tungt
i själen evigt darra.
Jag måste sänka djupt i dig
min heta viljas ankar;
där ej din sälta tränger in
förmultna alla tankar.
Jag måste skynda, måste gå
fast middagssolen bränner,
att, innan solen sjunker ned,
jag målets närhet känner.
Allt starkare ur bröstets djup
jag hör det gamla kravet.
Du frågar, broder, vart jag går:
— till havet, o till havet!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
