Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det stilla året. Blad ur dagboken (1923) - För oss är världen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fordom sträckte på sträckbänk — de stora dödas, vilkas
ande vi alltjämt förakta. Må anden förgås, blott murarna
få stå kvar, blott gränserna få bli orubbade, blott yrket
hålles vid makt! Den tanklösa fromheten vänder sig till
fjärran länder för att bryta hedendomens makt, men den
ser icke, hur hedendomen går i doktorshatt och
prästkrage mitt ibland oss. Ty allt är hedendom, som mera
ser till det formella, materiella och synliga än till det
andliga, eviga och osynliga.
Vad säger oraklet till de ångestfullt frågande, de
lyhörda i tiden? Det säger: blicka tillbaka och blicka
framåt — framför allt blicka inåt. Det säger: sanningen
är gammal, sanningen är evigt ny. Lär av de förgångna
tiderna, då allt låg stort och sant och enkelt, lär av de
uppriktiga i alla tider, som ha tjänat Gud i tysthet och
trofasthet. Lyssna till morgonstjärnan och se till, att
du orkar bära dess ord. Ty formerna förgå såsom dagar
och nätter förgå, men evigheten förbliver. Guds rike
är invärtes, och sanna tillbedjare skola tillbedja i anda
och sanning. Bekännelsen är intet, ty i tomheten är icke
Gud, men i allt det sanna och djupa är Gud — det enda
och samma. Dit måste vägen gå — inåt, djupt in. Där
inne i tystnaden skola alla ängsliga frågor finna mättnad.
Vi behöva en tro, men var skola vi finna den? Finns
det längre något tillräckligt underbart att tro på, ha vi
icke blivit för gamla och för lärda för att kunna tro?
Men jag menar, att det är icke lärdomen, icke
erfarenheten som dödar tron, utan det är vår tomhet, vår lättja
och själviskhet.
Jag upprepar det: var och en, som i sanning älskar,
han tror.
159
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>