Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den trånga porten. En utvecklingshistoria (1924) - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föreföll så spröd, bräcklig och brådmogen, var bestämd
till att leva. Hon klarade gott den första vintern och
på våren började hon gå. För modern var det en fröjd
att, just som vårdagjämningen kom med sitt lugna vita
ljus, se den späda lilla varelsen taga de första stapplande
stegen över det knaggliga golvet. Hon utvecklades allt
mera, snart hade hon lärt sig säga »mor», och fram på
sommaren kunde hon så smått springa omkring ute, då
dagarna voro vackra. Äntligen fick Kerstin njuta en
moders alla glädjeämnen, men så hade hon också väntat
därpå i sju år. Då hon nu såg den lilla och hörde hennes
joller, kände hon sig åter ung. Den ensamhet, som förut
stundom hade tryckt henne, var nu borta, och nu tyckte
hon åter att livet var roligt att leva.
Och glädjen växte alltjämt, ju större Rut blev. Hennes
stora ögon blickade så troskyldigt omkring på allt, och
förståndet utvecklades fortare än kroppen. Hon fick ett
lustigt och rörande lillgammalt sätt, vilket kanske även
berodde därpå, att hon inte hade någon annan lekkamrat
än modern. Snart talades de vid nästan som jämnåriga.
Modern gjorde en docka åt henne av trasor, och med
den sysselsatte hon sig ständigt, alldeles som en »riktig»
mor. Hon lekte och berättade små sagor för den, dem
»hon hade hört av sin mor», hon vaggade och vyssjade den,
och om »barnet» ändå inte ville sova, sjöng hon för det,
men inga riktiga vaggvisor utan sådana sånger, som
modern ibland brukade sjunga om det nya Jerusalem och om
de små barnen, morgonstjärnorna i Guds krona. — Det
hade blivit mera helgdagslikt i stugan, sedan den lilla kom.
Aldrig hade hon varit till mycket besvär, och nu då
hon blev större kunde hon i stället vara till hjälp med
187
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
