- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 2. Vägledare. Det stilla året. Den trånga porten /
230

(1940) [MARC] Author: Ragnar Jändel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den trånga porten. En utvecklingshistoria (1924) - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hans lillgamla sätt och för faderns bedrifter, som voro
kända vida omkring, ty barn äro ofta grymma och inte
alltid på det tanklösa och oskyldiga sätt, man vanligen
föreställer sig. De upptäcka lätt varje säregenhet och
förfölja den utan barmhärtighet.

För övrigt voro många bland barnen ohyfsade och
råa. Det fanns ligor av skolbarn, som gingo omkring
och slogo ner skorstenar på stugorna, vandaliserade
trädgårdar, bedrevo bondfångeri i smått och stulo
systematiskt i butikerna. Många svuro som knektar,
hade perversa konster för sig och förde stundligen
drängstugornas erotiska slangspråk på tungan. Det gällde
ibland även om barn, som ansågos väl uppfostrade och
som både lärare och föräldrar trodde uteslutande gott
om.

Sten höll sig så mycket som möjligt för sig själv,
särskilt då han blev större och brodern hade slutat
skolan.. Han kände sig olik de andra och namnet Erling
brände honom som ett öknamn. Men den livliga fantasi,
som ibland jagade och plågade honom, var honom på
samma gång en lyckokälla. I leken var han ofta fumlig
och blev beskrattad, men rycktes han väl med, njöt han
av den på ett intensivare sätt än någon annan och ville
då ogärna bryta av och sluta upp. Var det snöbollskrig,
trängde han sig gärna fram i spetsen. Då var han den
som tog revansch. Då var han en ny Alexander den
store; dödsföraktande och oemotståndlig gick han fram
över raserade snöfästningar och drev fienden på
flykten...

Annars lekte han helst ensam, då han fick finna upp
allt, alldeles som han själv ville. Ljungheden blev hans

230

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:01:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jrsamlade/2/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free