- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 2. Vägledare. Det stilla året. Den trånga porten /
254

(1940) [MARC] Author: Ragnar Jändel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den trånga porten. En utvecklingshistoria (1924) - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som inte kan stå på sina egna ben! Den som inte vill
lära sig bädda, må skylla sig själv, om han får ligga
illa.

— Javisst, javisst, herr Johannesson, sade majoren
ivrigt och klappade Sten på axeln. Hör ni det, yngling!
Akta er för nymodiga griller utan använd edra gåvor
på ett klokt och nyttigt vis.

Sten ryckte olustigt på axlarna och såg stridslysten
ut.

— Det är lätt för er Per Johannesson, att tala om,
hur man skall stå på sina egna ben, vände han sig
till bonden. När man råkar vakna i en fin säng, så är
det lätt att råda andra att bädda bra. Men den som är
född i trasor och elände, ser inte saken på samma sätt.
Ni säger, att far min var en suput, men varför
tillhandahåller samhället brännvinet då? Det är väl meningen,
att det skall drickas, förstås? Och ju mer det drickes,
ju större inkomster får staten — och krögare och bönder
och biskopar!

— Vår Herre tillhandahåller sjöar och åar också
svarade bonden. Men är det därför sagt, att folk skall gå
och dränka sig i dem? Och nu står vi inte här och
käxar med småpojkar längre! Vill inte majoren komma
in till mitt och äta middag, om jag får bjuda?

De flesta av de församlade hade redan gått sin väg.
Men stenhuggarna hade stannat kvar och lyssnat på
ordbytet. Och de tyckte att Sten hade skött sig
märkvärdigt bra. De skrattade högljutt av jubel. Det var rätt,
att de dryga herrbönderna hade fått höra sanningen, och
det till och med på sitt eget möte — att inte tala om
den där överslaktarn från staden! Han hade ju inte

254

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:01:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jrsamlade/2/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free