- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 2. Vägledare. Det stilla året. Den trånga porten /
351

(1940) [MARC] Author: Ragnar Jändel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den trånga porten. En utvecklingshistoria (1924) - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lägenheten, som de hyrt, bestod av ett löjligt litet
rum och ett ännu mindre kök och låg i en utkant, där
land och stad stötte i hop och ingick ett omaka förbund.
Sten begav sig strax in till Stockholm, där ett av de
mindre förlagen antagit en samling av hans dikter och
när han, som utlovats, lyft halvparten av honoraret för
denna, hade han en summa som närmade sig tvåhundra
kronor. När dessa pengar köpts upp och Ängel i packat
upp den koffert hon låtit skicka ned, funno de, att de
hade det nödtorftigaste i fråga om möbler och husgeråd.
Sten hade dessutom en låda med böcker och av några
sockerlådor, ställda ovanpå varandra, hade han
åstadkommit en bokhylla, som inte tog sig illa ut. De båda
unga kände sig lyckliga och stolta över sitt. De logo
oförstående mot alla dem, vilka i åratal gingo och gnedo
och sparade för att, som det hette, någon gång kunna
sätta bo och de nickade överlägset mot damtidningarnas
ideliga diskussioner kring frågan, om vilken årlig
minimiinkomst, som kunde anses nödvändig för ett
lyckligt äktenskap i våra dagar.

Visserligen blev det ofta ett leende med sammanbitna
tänder. Bekymmer och förödmjukelser voro från början
trogna gäster. Från Angelis fosterhem kommo jämrande
och ömkande brev — det var ju klart, att hon satt och
led nöd, och en vacker dag var naturligtvis hennes unge
äventyrare försvunnen. Men de båda unga ville
ingenting ha ändrat, när blott världen lämnade dem i fred,
voro de lyckliga nog. Emellanåt reste Sten in till
huvudstaden för att lämna manuskript och kom tillbaka med
pengar nog för en veckas uppehälle, såvida inte hyra
eller ved skulle betalas, eller de föllo för frestelsen att

351

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:01:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jrsamlade/2/0359.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free