Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den trånga porten. En utvecklingshistoria (1924) - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men det var ingen postanvisning till Sten Erling utan
blott ett par brev.
Han skulle just öppna dem och börja läsa, då det
knackade på dörren. Det var storfrämmande. Det var
Ängel is faster, som kom på besök.
— Goddag, goddag sade hon inställsamt. Hur ha
ni det? Det går förstås bra för er?
Sten och Angeli sågo på varandra och kunde inte låta
bli att småle, trots nervositeten. — Jo, visst går det
bra, sade de på en gång.
Medan så fastern beredde sig att beskåda barnet,
smög sig Sten fram till bokhyllan och tog ned Shaksperes
samlade dramer, som han i dårskap och övermod köpt
för en vecka sedan. Han lindade hastigt in böckerna i
ett papper, skyndade sig ut och gick ned till antikvariatet
för att sälja dem. Men som han skrivit sitt namn i
böckerna fick han nöja sig med mindre än hälften av
det pris han själv betalat. Med tungt hjärta tog han
pengarna, gjorde några uppköp och gick hein. När han
öppnade dörren, stod fastern just och tittade in i det
tomma skåpet.
Jo, det var svåra tider, sade hon. Det var inte så
lätt att sätta bo, mån tro. Hon såg beklagande på Angeli,
liksom ville hon säga: »där ser du — vad var det jag
sade dig ...»
— Ja, visst är det svårt, medgav Sten. Men vi klarar
det allt.
— Vi klarar det härligt, instämde hustrun.
— Hm, visst det. Men vi ha allt tänkt, att du Angeli
skulle flytta upp till oss med pojken. För det vore allt
det säkraste.
354
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
