Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heden och havet (1925) - II - Uppenbarelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPENBARELSE.
Skälvande jag ligger, slagen, övervunnen,
tvivlande på själens kraft att åter stiga,
utan hopp att rädda löftena som lyste,
— alla stjärnor slocknat, alla röster tiga...
O, då ser jag plötsligt hur i täta mörkret
två oändligt djupa ögons ljus sig tänder,
ser en pannas strålsken och, i dunklet höljda,
tvenne utav spikar genomstungna händer. —
Äter här! — Jag sett dig fordom ofta, ofta.
Kraft du skänkt på nytt, då min så snart förbrunnit.
Skygg jag möter blicken, hör den tala till mig:
»Redan trött? — O, minns, vad jag har övervunnit!»
4i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
