Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jag och vi. Kommentarer och meditationer (1928) - III - Det gamla hemmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET GAMLA HEMMET.
Jag har två hem, ett nytt, som ännu är i växande,
och ett gammalt, ensamt och förfallet, som skall
upphöra att finnas, när mor en gång är borta. Det ligger
en mil av fattig bygd och tråkig väg mellan dem. Ungt
och vackert ligger det ena vid den festligt sjungande
havsviken, det andra ligger på den tomma nakna heden,
fattigt och armt, en bild av det tysta, föraktade eländet.
Men jag hör samman med båda, vandrar mellan båda.
Mor bor i den grå stugan, den gråaste i hela socknen.
Hon har inte velat flytta, hon har den förtvivlade
kärleken till det egna, den fattiges stolta kärlek till
friheten. Hon urskuldar sin arma boning, den är inte
särskilt kall säger hon, det blåser inte in något vidare —
hon har ju stoppat trasor överallt och hängt en gammal
filt för det fönstret där nordanvinden ligger på. Ack,
Herre Gud, denna fattigdom, där ingenting är helt och
tryggt utan allt är lappverk, bitar och trasor, ingenting
tål att ta i! Det är så jämmerligt löjligt alltihop och så
gränslöst sorgset.
282
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
