Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår by har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hur dessa kände sig, då de gingo därifrån — kanske menade
de sig verkligen ha blivit rikare, ej tänkande på, att det var
av sitt eget vin de druckit ur predikantens annars tomma
bägare. Men då jag såg dem där inne, föreföll det mig,
som om de förlorat något av sin lugna säkerhet och enkla
värdighet. Varför gingo de då till denne yrkeskristne
predikant, som hellre borde ödmjuka sig och gå till dem ? Med
sin brist på talförhet och all sin begränsning för övrigt vore
de dock var för sig bättre själasörjare än denne.
Då jag gick hem i den lugna doftande kvällen, tyckte jag
mig ännu höra predikantens skrikande, gnisslande röst. Han
hade skymfat Kristus med allt sitt oväsen. Och varför också
dessa konventionella böner, detta stönande, detta skrik?
Hälsan tiger ju stilla, det är endast sjukdomen och rädslan
som skriker. Då en människa svävar i livsfara, så ropar hon
väl i sin nod, men då hon blir räddad, tystna hennes nödrop
och hon går tyst och lycklig hein till sig. Jag tror, att
Kristus själv talade stilla och tankfullt. Eller se på
blommorna eller på träden, hur stilla de äro — lyssna till hela
Guds tysta skapelse–-den förkunnar Guds rike
oändligt mycket sannare och mera gripande än någon larmande
talare. —
Det har talats om en ny sorts kristendom utan Kristus.
Ack, den kristendomen är gammal, gammal. Stundom
undrar jag om Kristus ännu ens har blivit upptäckt...
— 60 —•
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
