Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidsdikter - Kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ljus blänka från höga valv med kall glans.
Sömnigt skorrar en orgel sig hes någonstans . . .
Människor sitta i livlös slöhet med knäppta händer.
Men elden som tänder? —
Örnklon som djärv griper tag i de sömnigas själar,
anden som gjuter in frihet hos krypande trälar,
blixten, som splittrar och handen, som helar igen,
var är den? —
Prästen står fram: ”Haleluja — Kristus är konung!
— Här en bit socker åt dig och åt dig en sked honung !—
Varen förnöjda i Herren och glädjen er, bröder,
alla som tjäna hos honom han rikligen föder.
Hit till sin kyrka han samlar de kära små lammen.
Amen.”
Men var var hammarn, som svängdes mot tidens elände,
flamman, som skoningslöst lyste och gisslet, som brände
sovaren, tigaren, svikaren?
Prästen var här i ornat, men profeten, predikaren? —
60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>