Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidsdikter - Kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ute på gatan böljar det eviga sorlet fram.
Från festligt upplysta krogar strömmar musik och
glam.
Jag går och går. . .
Larmet från cirkusbaracken långt nere ifrån mig når.
En stank av förruttnelse möter mig överallt.
Tiden är sjuk och ingen sälta finns kvar i dess salt.
Högt skriker jag till
och hejdar en mänska ur hopen: ”Vad är det ni vill?
Vad söka ni här i larmet, om ej att glömma
den ångestens’ bägare alla ha dömts att tömma ?
Stjärnorna skåda i sökan på er, och ni stirra mot
jorden.
Vindarna ropa — ni larma blott högre vid borden. —
Vad vilja ni? — Glömma! Ja, glömma den gnagande
ledan.”
Han stirrade häpet på mig: ”Än sedan... än
sedan...”
Hs
62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>