Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Religionens inflytande på krigsväsendets utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som fruktbarhetsgudomligheten sedan återgäldade åt
människorna genom att förse dem med mat och glädje.
Nedgörandet av besegrade fiender betraktas även
i och för sig på sätt och vis som offer. Detta
framträder tydligast hos israeliterna. Med ordet herem
betecknas i gamla testamentet allt som är ”helgat”
åt Jahve (d. v. s. dömt till förstörelse och som icke
kunde ”återlösas”). Besegrade konungar, t. o. m.
hela stammar offrades skoningslöst åt Jahve. ”Gack nu”
— så bjuder ”Härskarornas Herre” genom Samuels
mun — ”åstad och slå amalekiterna och giv dem till
spillo med allt vad de hava, och skona dem icke, utan
dräp både man och kvinna, både barn och spenabarn,
både fä och får, både kamel och åsna!” (1 Sam. 15:
3). Då Samuel likväl skonar amalekiternas konung
Agag, begår han därmed ett svårt brott, ett uppror
hotar att utbryta, och Saul måste utlämna Agag till
Samuel, ”som högg honom i stycken inför Jahve i
Gilgal.” (Benämningen sannolikt efter en i Gilgal
befintlig bild av Jahve, likasom t. ex. ”den heliga
Jungfrun i Lourdes” så benämnes efter en där befintlig
Jungfru-Maria-bild).
Religiösa motiv ligga likaledes till grund för den
vitt utbredda, men isynnerhet på Salomon-öarna,
Nya Guinea och i Malajiska arkipelagen starkt
framträdande ohyggliga s. k. ”huvudjakten.” Formliga
krigståg etableras här mellan de olika stammarna
endast för att erövra människohuvuden. Man tror
nämligen, åtminstone i många fall, att den
människas själ, vilkens huvud man lyckats förvärva,
förvandlas till en skyddsande, och ju fler dylika man
äger, desto större lycka.
En hövding på Borneo sade om detta bruk, att
”det bringar oss lycka, rika skördar, håller sjukdom
och lidande från oss; de som en gång voro våra
fiender, bliva därigenom våra skyddsandar, vänner och
välgörare.” Måhända hade den bland indianerna i
vissa delar av norra Amerika, i Gran Chaco i södra
Amerika samt bland skyterna förekommande seden
att skalpera fienderna och hemföra skalperna som
segerbyte en liknande religiös betydelse.
Den primitiva magiskt-religiösa apparat, som kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
