Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samvetsfriheten och dess inflytande på samhällslifvet och religionen - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alla partistrider och trots hvarje organiseradt
samhälles böjelse att splittras i smärre partier och
kotterier, rör sig likväl på djupet en mägtig känsla af
behofvet och nödvändigheten att sammansluta
nationen till ett harmoniskt helt. Men denna åstundan
och sträfvan, som är gemensam för alla tänkande
och sansade män af alla partier, möter hinder och
motstånd, utom från andra håll, af ett
statskyrkosystem, som sträcker sina förgreningar öfver hela
landet och genom alla dess inrättningar och öfver
alt delar samhället i mot hvarandra fiendtliga
partier. Genom att upptaga ett visst religiöst samfund
i sin ynnest gör staten kristendomen, som borde
befordra frid och endrägt, till en källa till split och
förbittring. Jag talar nu ej om religiös, utan om
allmän split och söndring inom samhället. Det
gifves många andra orsaker till ojemnheter och split
inom samhället, men den största ojemnheten har sin
grund i statskyrkans företrädesrättigheter, tornhöga
anspråk och öfvermod. Det behöfves ej att
framställa exempel på hvad hvar och en vet. Det
finnes några lyckliga »Eden» här och der i landet,
hvarest inga i statskyrkans ögon mer eller mindre
»kätterske» finnas; men öfver alt eljes råder den
konstgjorda skiljaktigheten mellan tvänne
hufvudgrupper af menniskor, hvilka ej hafva mer beröring
med hvarandra än de ovilkorligen måste hafva, och
knapt känna eller tänka på hvarandra annorlunda
än såsom naturliga fiender. Hvarför det? Det är
icke olikhet i uppfattning, som åtskiljer, ty lika
stora om ej större olikheter i detta afseende finnas
bland »sekterna» utan att de, trots det myckna som
dervid är att beklaga, orsaka samma sorgliga
verkningar; detta framgår ytterligare deraf, att dessa
verkningar äro lika mägtiga bland personer, som bry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
