Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Ett nutidens underverk. Här ock der i prärlestaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Chicago må väl liknas vid en Phcenix, som uppstått
föryngrad ur askan. Mången »verldsstad» har under sekler ej nått
en sådan oerhörd utveckling som Chicago på ett årtionde,
eller, om du inberäknar dess ålder före stora branden, på
fyra årtionden. Den man, som byggde första tegelhuset,
packade ned den första sändningen af kött och fläsk och var
första försäkringsagenten i Chicago, lefver än. Nu ser han
hela gator af marmorpalats; årligen slagtas och exporteras
öfver en half million svin och nära 100,000 hornboskap; .
värdet af landtmannaprodukter, som här årligen omsättas,
uppgår till omkring 215 millioner dollar; i dess träaffärer
användas 10,000 man och ett kapital af 100 millioner dollar,
under det årliga värdet af dess fabriksalster uppgår till
nära 200 millioner dollar: Chicago är den stora nordvesterns
hjerta.
I Amerika råder öfveralt stor brådska, men i Chicago
om möjligt mer än annorstädes. Hela staden brådskar,
springer, rusar, som om det gälde att rädda en penningpåse
undan lågorna. En af de mest traflkerade gatorna skäres
af en svängbro. Trafiken stoppas, medan bron öppnas och
tillslutes. Tjogtal män hoppa af spårvagnarna och springa
för att komma öfver bron, medan den är i rörelse; icke så
som skulle de härigenom komma fortare fram, ty de måste
i alla fall vänta, tills bron åter intagit sin plats, men en
propeller eller rörelsedemon tyckes drifva hvarje Chicagobo
framåt.
»Det måste väl vara mycket rått lif bland desse
svin-stickare, fläskpackare, oxflåare och råbarkade emigranter 1»,
tycker jag mig höra många i korus förnämt utropa. Drag ej
förhastade stlutsatser! Brådska och groft arbete äro ej bevis
på råhet. »Ja, men de hafva ju ingen aristokrati, intet hof,
som med sin högre och finare bildning förmildra sederna»,
säger du. Sant; men låt oss jemföra folkhyfsningen här
och i land med hof och furstar. Ingen torde förneka, att
behandlingen af kvinnor och barn är en ganska pålitlig
gradmätare af ett folks hyfsning. Hvar och en, som aldrig
så litet känner de amerikanska sederna, vet att i intet land
behandlas kvinnor och barn bättre än i Amerika, Chicago
med all sin brådska ej undantaget. Ett frutimmer, ja, ett
barn kan lika tryggt resa ensamt genom hela landet som i
sällskap med sina närmaste. Hvaije amerikan anser sig för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
