Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Genom Arizona och Colorado-öknen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag tillbragte ett par timmar i den gamla staden och
såg dernnder mycket, som jag aldrig sett, t. o. m. sådant
som ej ens kan nämnas. Ett antal half- eller helnakna
nnga indianer och indianskor lågo och solade sig ntanför
en snuskig lerhydda och åto vattenmeloner. En mörkbrun
mexicanska höll på att kross^ majs mellan tvenne stenar
for att baka tortillas, ett slags osyradt bröd eller pankakor.
En kortbent mexican med mörka, rullande ögon under den
smutsiga och bredbrämade halmhatten höll på att mala,
hvilket skedde på ett for mig nytt sätt. Två stora
kvarnstenar lågo på marken öfver hvarandra. Tvärs öfver öfra
kvarnstenen var bunden en lång stång, för hvilken en
sömnig åsna var spänd. Efter det ynkliga kräket gick
mexi-canen med en grof knölpåk i handen och obarmhertigt
bearbetade dess rygg och sidor. Taflan var pittoresk. Jag
stod och betraktade den en god stund. Kvarnen gjorde
naturligtvis lika många slag som gubben och åsnan. Det tog
3 minuter att fullborda hvarje kretslopp, alltså gjorde
gubben, åsnan och kvarnen 20 slag i timmen.
Jag frågade »padronen», om det ej voro bättre att
köpa en liten rullkvarn, medels hvilken han med sin åsna
kunde mala lika mycket på en timme som nu på två
veckor. Hans svar var: »Si, Senor, yo pienso co si —yo no
sai — quisas si, quisas no — quien sabef Yo son muy
pauvera» (Ja, min herre, jag tänker nog så — jag vet icke
— om det är så eller icke så — hvem vet? Jag är
mycket fattig.) Jag såg hans plog, som bestod af en grof stör
med en tjock utstående pinne vid dess ena ända. Denna
stör fastbindes vid homen på en oxe eller ko medels
remmar af rått obarkadt läder, och den utskjutande träpinnen
tjenstgör som plogbill. Jag såg flera vagnar, lastade med
grönsaker, kvinnor och bara, dragna af åsnor eller oxar.
Ej det ringaste järn ingår i dessa fortskaflhingsmedel,
endast klumpiga trästycken och remmar af rått läder. — Dessa
mexicaner äro mycket uppblandade med indianer, och
deras breda, platta och röda ansigte påminner mycket om
Pima- och Papago-indianemas. Jemförelsevis få mörka,
gul-bleka eller bronsfargade smala ansigten förråda »rent kasti
-lianskt» eller aztek blod. Deras kärl, hus och husgeråd i
allmänhet samt många af deras seder och bruk påminna
mycket om Österlandets. Isynnerhet äro vattenbärerskorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
