Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 21. Till Geysema och förstenade skogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från »Djefvulens Predikstol» stiga vi ned i en dal
med friska källsprång, grönskande träd och doftande
blommor. Fåglars kvitter nå ditt öra, och du fyller åter dina
lungor med en luft så ren och uppfriskande som endast
Kalifornien kan bjuda uppå. Du andas lättare och är glad,
att du undsluppit en trakt, der vår afsvume fiende ensamt
rådde. Vi stanna vid »Älskames Postkontor», en ihålig
ek, hvars öppning är full af bref och kort, ditlagda af
resande från Paris, Melbourne, Peking, Brazilien etc.
Dernäst vandra vi öfver en slumrande vulkan. Jorden
gungar under våra fotter. Vi stöta våra stafvar ned genom
dén tunna lavaskorpan, och puffar af het gas uppstiga genom
öppningarna.
Det är sant, att du missräknar dig, om du väntar att
här* få se geysrar uppstöta digra vattenpelare hundratals
fot i luften. Här är ej en enda geyser — det är troligen
af detta skäl, som dessa heta källor kallats »Greyserna» !
Men spring ej genast din väg i förtreten. Dröj litet. Se
detta berg, klufvet från toppen till dess djupaste rötter;
betrakta dessa klippstycken, som slitits lös ur sitt
sammanhang, likt bladen i en bok, och nu ligga huller om buller
om hvarandra, än darrande och bäfvande, än hoppande och
dansande, såsom hade de lif i sig sjelfva; tänk på de
»guda-kraffcer, som i djupet verka»; och tänk, hvilken förstörelse
troligen skulle åstadkommas, om dessa säkerhetsventiler
stängdes. Se de sekelgamla träden, som frodas på branten
till en utsläckt vulkan, hvilken ännu håller jorden varm
omkring sin öppning. De hemskaste svalgen ha ock sin
skönhet. Se dessa ångpelare, som uppstiga ur jordens
innandöme och utbreda sig öfver klipporna, purpurfärgas af den
uppgående solen. Blott några steg från den hemska
Greyser-dalen hoppar den silfverklara Pluton-floden, yster och glad,
utför klippor och hällar, under lummiga träd och kransad
af blommor, under det höga bergsryggar, prydda med
ek-och oliveträd etc., likasom stå på vakt och undangömma
det hemska svalg, der endast död och fasa rådde. Så
öfver-väges det fula af det sköna, det onda af det goda i denna
vår verld, som är den skönaste och bästa vi hafva —
så länge.
Från Geyserna tog jag vägen öfver Cloverdale och
Santa Rosa tillbaks till San Francisco. Vår farkost var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
