- Project Runeberg -  Genom den stora vestern. Reseskildringar /
174

(1883) [MARC] Author: Jonas Jonsson Stadling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Kaliforma-»Sommarnöje.» En Sierra-hjälte. Bland jätteträden. Hos fåraherdar och jägare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

injöner varit framme och upptäckte snart spåren efter en
stor injön. — Jag tog hans ’skelp’ — hans hår var så
här långt,» sade han med ett hemskt grin, i det han
mätte upp till armbågen.

»Ni borde komma med mig och döda en ’grizzly*-björn,»
sade han till mig. »Och låt mig säga Er, att om Ni nånsin
skjuter en ’grizzly’, ge* honom kulan omkring örat. Om
Ni träffar rätt, dödar Ni honom; om icke, blir han arg som
en — och farlig att råka ut for. Jag och en indian jagade
på några »helvetes acres»[1] och påträffade en stor grizzly.
Vi sköto på honom båda på nära håll. Jag såg att han var
träffad och tumlade om ett tag; men han kom upp igen
och kom springande efter oss i fullt raseri. Vi hade ingen
tid att ladda och hade ingen annan utväg än springa. Jag
är god springare, och injönen var ej sen. Jag tittade
tillbaks och såg björnen komma oss närmare. Jag visste, han
skulle få fatt i én af oss, och så sprang jag till injönen
och gaf honom ett slag, så han foil. Innan han hunnit
stiga upp, hade björnen honom i sitt våld.»

»Dödade ej björnen honom?» frågade den gapande
ynglingen.

»Nej han tögg honom en stund och sedan lemnade
honom, och injönen tillfrisknade. Injöner äro sega som
kattkött.»

Jag kände mig icke hugad att följa denne sälle på björnjagt.

Han fortfor att omtala en mängd dylika historier, bland
dem en om en björn, som han sårat och lemnat i detta
tillstånd till följande dag, då han på det grymmaste plågat
honom till döds. Ju grymmare * och uslare bragder han
omtalade, ju mera djefvulskt grinade och skrattade han.

Efter att ha lyssnat till dessa historier, svepte jag om
mig min rock och lade mig under bar himmel. Så vardt
afton den första dagen af Yosemite-färden. Denna natt sof
jag sötare än jag någonsin gjort, då jag legat på dun.
Ej det ringaste tecken till dagg föll under natten, och,
oaktadt det var temligen svalt, kändes intet tecken till
förkylning — men verkningarne af föregående dags ridt
voro kännbara!


[1] Så kallades vissa ofruktbara trakter bland bergen, som äro
beväxta med ett slags egendomliga buskar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:42:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jsstora/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free