- Project Runeberg -  Genom den stora vestern. Reseskildringar /
305

(1883) [MARC] Author: Jonas Jonsson Stadling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

FEMTIONDE KAPITLET.

I Baltimore och Washington.



Första gången jag anlände till Baltimore,
»monument-staden», var den insvept i en rasande snöstorm. Följande
morgon vaknade jag med vackert väder och hade från mitt
rum i hotellets femte våning en ypperlig utsigt af den vackra
staden. Alla höjder ha ännu ej förnedrats i Baltimore vare
sig i bokstaflig eller bildlig bemärkelse. Sedd i stort
företer staden bilden af en gigantisk amfiteater; och på
höjderna omkring den resa sig ståtliga byggnader, såväl
offentliga som enskilda, omgifna af vackra planteringar, under
det kyrktorn höja sig mot ‘himlen öfver alt från de 200
kyrkorna, eller en kyrka på hvarje 1,500 innevånare: dessas
antal uppgår nämligen till 300,000.

Här likasom i alla större städer i Förenta Staterna äro
en mängd religiösa samfund representerade: romerske
katoliker, engelske episkopaler, presbyterianer, baptister,
metodister, luteraner, engelske reformerta, independenter,
uni-tarier, vänner, de förenade bröderna, »kristna»,
universalister, Sweden borgare och israeliter, i hvilka intet svek —
borde vara. De sistnämda ha ej mindre än 12 synagogor.
De 50,000 negrerna inom staden hafva ock många kyrkor,
mest för sig sjelfva, ehuru många negrer äfven tillhöra
hvitas församlingar. Jag tillbragte en söndag i Baltimore.
Här likasom öfveralt i östra ståterna hålles Herrens dag
strängt i helgd, med undantag likväl af det hiskliga oljud,
som klockringningen i alla kyrktornen åstadkommer. Un- •
derligt att man i det demokratiska och framåtskridande
Amerika ännu så allmänt öfvar detta barbariska bruk.
Hvad tjenar detta hemska oljud till? Har man då ingen
försyn för nervsvaga, sjuka och döende personer? Hvar
och en vet, huru nervuppskakande det skrällande ljudet af
en metallkropp, som bearbetas, är; och mångdubblas detta ljud
ett par hundra gånger, blir det helt enkelt odrägligt.

Gör väl detta oljud någon människa dygdigare och
frommare ? Eller är det blott en kvarlefva från de
barbariska tider, då vildarne ansågo sig böra åstadkomma så
Inycket oväsen som möjligt inför sin afgud eller fetich?

20

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:42:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jsstora/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free