Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fransmän hysa nämligen mycket mindre fordom än den
teutoniska racen mot negrerna.
Mycket klander har uttalats om mulatterna; men jag
är böjd för att tro, att det klandervärda hös dem har sin
rot i deras egendomliga ställning: de äro utstötta från de
hvitas umgänge, och de hafva icke antagits af de svarte
såsom deras naturlige ledare.
Ännu ha negrerna ej, som det synes, banat sig väg
till en mera framstående ställning i samhället. Ytterst få
köpmän finnas bland dem, och inga lagkarlar eller doktorer.
Det är ett märkligt faktum i alla land, huru redo
människorna äro att lemna sina själars vård åt män med ringa
kunskaper och förmågor, under det de äro mycket
försig-tigare, då det gäller deras kroppar. Negrerna egna sig
ännu mest åt sysselsättningar, som ej fordra så mycket
tankearbete.
Negrerna utgöra alltså hufvudsakligen en
arbetarebefolkning. För att förstå förhållandet mellan de hvite i
södern såsom arbetsgifvare och de svarte såsom arbetstagare
måste vi gä ett stycke tillbaka. Under senare delen af
slafbiden behandlades slafvarne i flera stater icke som
omni-bushästar, utan jemforelsevis mildt; det kapital, som
nedlagts i slafvarne, var så stort, att den förnämsta vinstkällan
var slafvarnes »forökelse» for att säljas till den nyöppnade
marknaden i Vestern. De behandlades derför temligen väl
for att förökas såsom boskap och sedan säljas. I följd af
att familjebandet var så löst, var den onaturliga skilsmessan
for slafven ej så grym som för en hvit. På vissa ställen
rådde ett visst patriarkaliskt förhållande mellan slaflierren
och hans slafvar.
En annan sak bör ihogkommas, nämligen att jorden i
alla äldre stater inom Södern varit och fortfar att vara
enskild egendom under alla de politiska svårigheterna.
Efter krigets slut hade egendomsherrarne jorden kvar,
men måste betala för arbetet; slafven å andra sidan måste
arbeta eller svälta ihjäl. Det bar sig likväl ej att med
betaldt arbete bruka stora egendomar, hvadan för det mesta
små »farmar» utarrenderats åt negrerna, hvilket har lyckats
bättre.
Det har visat sig, att negrerna arbeta bäst under
tillräcklig och lämplig uppsigt, hvadan de också användas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
