Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
Fromt han sukked: »Kron mit Haab,
hold din Kirke trygt omgjerdet,
og lad saa min Daab med Svardet
stiftes om til Fredetts Daab!«
End var Himlen uformorket,
tyst og stille Egnen blunded,
da Sankt Olaf glad og styrket
atter til sin Ska1«e stunded. «
Kun den lette Taage gled
over Myr og Elveleie,
medens han paa øde Veie
kom til Harens Hvilefted.
Der var Freden slet bevaret,
der var harjet Eng og Agerz
ingen dyrket Plet var sparet
og til Spot var Bondens Klager-.
Gjennem Kløverengens Pragt
havde Olafs Kaeniper vadetz—
Sced og Urt, af Duggen badet,
under Hestens Hov var lagt.
« jo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
