Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gravsange og Mindedigte. 139
VI. Johan Storm Munch.
(1837).
Nu har Smerten Freden øinet;
nu skal Sorgen stille vugges,
med det dybe Savn fortrolig.
Nu er Gravens Tue hoinet;
nu kan Blomsten gro og dugges
paa din snevre, lukte Bolig.
O, men Hjertet vil ei glemme,
hvad vor ømhed maatte friste,
hvad der brast i Sorgens Time.
Alt hvad Vaarens Knopper gjemme:
Blomstens Pragt og Frugtens Kime,
ligger visnet i din Kiste.
Af dit Hjertes slukte Flammer,
af din Pandes kvalte Higen,
kan vi ingen Idræt mane.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
