Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215 Den förste Kjerlighed.
Og de Skjønnes livide Dragt,
med det røde Sliawl omvunden,
blinkede saa smukt i Lunden
mod den mørkegrønne Pragt.
Medens Aftnens dybe Fred
nedsank over Lundens Kroner,
lød vort Selskabs muntre Toner;
Fuglen vaagnede derved.
Og man greb den gamle Strid
om de fire Aarets Tider,
og jeg sagde: „Yaaren glider
her i Norden lidet blid;
først vil Knoppen aabne sig,
saa vil Sneen grumt den lukke,
og vil Du Violer plukke,
ser Du mange spæde Lig.
Somren skiller Folket ad;
Solen skinner hedt paa Gaden,
Amor smutter bort fra Staden,
mer vemodig stemt end glad.
Klagende i Busken slaar
Droslen med den blode Stemme;
intet klangfuldt Bryst kan glemme
Tabet i den kolde Vaar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
