- Project Runeberg -  Kristliga tal /
83

(1922) [MARC] Author: Johann Tobias Beck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7. Det oföränderliga. 83

är och förbliver, utan ände!" Det är ett oföränderligt
väsende, varuti det föränderliga omgestaltas, när dess ände
kommer; därför just är allt i världen så föränderligt, så
växlande, på det vid växlingens slut något måtte varå, som
förbliver, så att det föränderliga till sist måtte bliva
förvandlat till något oföränderligt.

Huru skulle nu i en så föränderlig värld livet ens
kunna hålla sig vid makt, nytt städse åter efter det gamla
framkomma, om icke redan nu bortöver alla
världsförändringarna ett väsende vore, som självt är oföränderligt T
Detta är det som gör, att livskraften icke upphör i en världr
där dock allt städse föråldras och går till ända, att efter
alla de många gångna tidernas förgångna liv nytt liv ännu
städse finnes i världen och det förgående städse går en
förändring till mötes. Det är således ett oföränderligt väsende,
som behärskar hela världen och håller allt i växling; från
detta oföränderliga väsende utgå alla de nuvarande
förändringarna i världens Uv, och genom detsamma komma alla
dessa förändringar att en gång för all världen avslutas %
det oföränderliga, då himmel och jord skola sättas i en ny
rörelse, som gör slut på deras nuvarande växlande rörelse.
Då framgår det nya, av annat väsende och art, än vad vi
här kalla nytt, var gång ett gammalt är förgånget; nu gives
det blott timligt nytt, som självt åter växlar, föråldras och
försvinner; men det nya vid all förändrings slut är det evigt
nya, som icke är mera underkastat någon växling.

Så olika är det, som nu är, och det, som efter detsamma
skall vara; men helt och hållet olika skall detta nya dock
icke vara; ty ur det nuvarande framgår detta tillkommande,
såsom skörden ur utsädet, såsom fulländningen ur
förberedelsen, såsom avslutningen ur det, som föregår. Det
nuvarande blir vid denna tidens slut icke så tillintetgjort, att
det alldeles icke mera vore till, utan det blir även då blott
förändrat; nu förändras allt, så länge det lever, delvis och
tidsvis, men till sist blir det helt och hållet och för aMtid
förändrat; det föres genom denna sista förändring ur sitt
föränderliga livstillstånd in i ett oföränderligt tillstånd. Du bliver

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:42:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jtbeck/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free