- Project Runeberg -  Kristliga tal /
184

(1922) [MARC] Author: Johann Tobias Beck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

184 Beck, Kristliga Tal.

omöjlighet — eljest skulle det icke i Skriften sägas om honom,
att han blivit frestad såsom vi människor, på det han skulle
vara barmhärtig och kunna hjälpa dem, som frestas; nej, Mött
emedan Jesus bestod i frestelsen, emedan han i alla frestelser
förblev Gud lydig och trogen, fick synden icke något insteg
hos honom. Frestad till något ont, t. ex. till girighet, kan
ingen människa bliva, om hon själv är alldeles okänslig
därför ; hon måste uti sig hava känslor och böjelser, som antingen
redan i sig själva äro onda eller åtminstone kunna bliva onda
och föra till det onda som är i fråga. Några onda känslor och
böjelser hade icke Kristus, ty han var icke i synd född och
uppvuxen såsom vi; men väl hade han mänskliga känslor,
som kunde bliva onda och leda till det onda; han hade icke
ett enda mänskligt natur fel, men väl hade han enligt Skriften
de mänskliga natur svagheterna 9 på det han skulle kunna
hava medlidande med vår svaghet (Hebr. 4:15; 2:14, 17);
han vet väl, vad mänsklig hunger och törst är, vad mänskligt
arbete och mänsklig trötthet är, vad mänsklig bedrövelse är,
till och med ända till ängslan (Luk. 12: 50), även vad
mänsklig sinnesrörelse är, ja, till och med mänsklig förbittring
(Mark. 3:5; Joh. 11: 33, 38). Om nu hans själ hade låtit sig
av sådana mänskliga känslor hänföras till att se på sitt eget,
att skona sig själv från det förutbestämda lidandet (Matt.
16:22 f.), eller att använda de höga andekrafterna till
självbespisning, till tjänst för egen ära, glädje, makt och
härlighet: då skulle denne Människoson hava blivit otrogen sin
gudomliga kallelse, kallelsen att icke tjäna sig själv eller låta
sig tjänas utan tjäna andra, att icke älska sitt eget liv utan
bereda världen livet, att icke upphöja sig själv utan förnedra
sig själv, dock icke förnedra sig under världens ande och
under världsmakten, utan endast under Gud och hans vilja.
Men Människosonen har övervunnit världen och dess furste
(Joh. 16:33; 14:30; Upp.-B. 5:5) därigenom att hans själ
aldrig lät sig styras av köttets svaghet, utan orubbligt höll
sig fast vid den helige Andes ledning och genom honom offrade
sig åt Gud (Hebr. 9: 14; 5:71).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:42:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jtbeck/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free