- Project Runeberg -  Kristliga tal /
277

(1922) [MARC] Author: Johann Tobias Beck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24. Ängesten i världen och dess övervinnande. 277

och genom oss själva äga andens gudomliga frihet och kunna
övervinna världen, utan behöva en Medlare, behöva en
rättfärdiggörande och helgande nåd, vilken just ingår i
svagbeten och i henne — icke i det ljugande högmodet — visar
sin styrka, som är större än världens makt. Blott genom
de dagliga erfarenheterna av vår naturs svaghet, blott genom
den alltid återkommande nöden och ångesten i världen
bliver den i oss fastvuxna lusten bruten, vilken är källan till
all synd och allt fördärv — lusten nämligen att leva i och för
oss själva och världen, i stället för uti Gud, utan vilken intet
lever, allt livs Skapare och Fulländare; lusten att i denna
tillfredsställelse med oss själva och världen spela herrar,
i stället för att vara underdåniga alla herrars Herre och
Domare, och att såsom hans nåd akta allt vad vi hava och få.
Därför förödmjukas icke blott nybegynnarne i kristendomen;
utan just de, som fortgått längst däri och därigenom mest
äro frestade till självförhä velse, bliva ännu djupare förda ned
i människonaturens inre svaghet, vanmakt och ångest; men
därigenom bliva de ock så mycket mera förberedda till
rikligt mottagande av Herrens nåd och till hans krafts ingående
uti dem. Detta förstå visserligen icke vår tids snarfärdiga
kristna, som ofta tala, såsom flöge man i tron hän över
världens glädje och sorg. Den höge aposteln däremot säger gent
emot allt kristligt högtfärande: "Mig tyckes, att Gud har
ställt oss apostlar här såsom de ringaste bland alla (1 Kor.
4:8 f.); medan I ären mätta, rika, kloka och mäktiga, äro vi
för Kristi skull dårar, svaga och föraktade". Ej annorledes än
nybörjaren griper han om sin Herres ord: "Min nåd är dig
nog; ty kraften fullkomnas i svaghet", icke blott har sin
begynnelse däri; men han gör därav även den slutsatsen:
"Därför vill jag allrahelst berömma mig av min svaghet", och
varför? "På det att Kristi kraft må komma och bo i mig, vila över
mig", icke blott vara en tanke för huvudet. "Därför finner
jag behag i svaghet, i misshandling, i nöd, i förföljelse, i
ångest för Kristi skull; ty när jag är svag, då är jag stark"
(2 Kor. 12:9 f.); "allt förmår jag (icke genom min egen
Paulus-kraft, utan) i honom, som giver mig kraft" (Fil. 4:13).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:42:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jtbeck/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free