Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FörMindelsen emot sann kristendom. 361
måtte inbryta, då I fån komma till himmelrikets Herde, till
ljuset och Fadren; bruken Guds ord med hjärteallvar, älskade
åhörare, så att det får förnya Guds avbild uti eder. Då skall
edert namn, om det än här varit illa beryktat, med glädje
nämnas bland Guds änglar och varda skrivet i himmelen.
Amen.
32. Förblindelsen emot sann kristendom.
Joh. 7: 33—39.
De upplästa orden, älskade åhörare, talade Herren i
templet i Jerusalem vid slutet av en sju dagars fest, vilken
Gud redan genom Mose hade stiftat till åminnelse av den
forna vistelsen i öknen och tillika såsom en tacksägelsefest
för den vid denna tid fulländade skörden; den inföll på
hösten och kallades lövhyddohögtiden (Joh. 7:1, 14, 28; 3
Mos. B. 23: 34 ff.). Sedan över ett halvt års tid hade Herren
icke mera varit i Jerusalem, oaktat därunder påsk- och
pingstfesterna inträffat; men alltifrån ett föregående festbesök (Joh.
5:1 ff.) låg där dock fortfarande något såsom en anstöt
emellan Herren och judarne.
Herren hade nämligen på en sabbat helat en man, som
under trettioåtta år legat sjuk, och därjämte uttryckligen
befallt honom att i allas åsyn medtaga sin säng; detta hade
givit de judiska sabbatsivrarne en sådan anstöt, att de
såsom en sahbatsskändare på stället velat döda Herren, och
vad han förehöll dem till sitt rättfärdigande hade blott
stegrat deras hat; ty det blinda nitet hos huvudstadens judar
för det, som hörde till det yttre av religionen, kunde snarare
förlåta allt annat än intrång på någon helighållen lärosats.
Förgäves hade Herren (Joh. 5:17 ff.) fört dem till sinnes,
att han endast handlat i likhet med Gud själv, som ju alltid
verkar utan åtskillnad av dagar, i det han allestädes och åt
alla giver liv och ända om sabbaten såväl som andra dagar
— så vore hans egen helande sabbatsgärning en gudomlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
