Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364 Beck, Kristliga Tal.
tid att begagna sig av, bringar icke dessa ytliga människor
till eftertanke; de hänga sig åter blott fast vid det yttre av
hans ord, att han skulle gå bort, och att de icke mera skulle
finna honom; och detta åter tyda de så ytligt som möjligt,
att han ville begiva sig bort ifrån deras land och försöka med
sin lära ibland hedningarne. Huru förgäves var dock icke
all Herrens möda att leda dem in till hjärtat, till deras egen
inre brist och till hans inre skatt, på det dragningen till den
sanne Guden och det sannskyldiga livet måtte uppvakna hos
dem och de måtte nyttja den tid, då de kunde vinna det högsta
och oumbärligaste! I den rätta tiden fattades dem vilja, och
då tiden var förbi, fattades förmåga.
Vilken sorglig Mld av mänsklig förbindelse är ej detta,
mina vänner! Och få vi i hast lugna oss och tänka, att en
sådan fara icke skulle kunna gälla oss, då vi ju äro kristna?
Men samma sak var det, som förblindade judarne: de menade,
att de såsom judar, d. v. s. i kraft av sina gamla
förbundsrättigheter, fingo vara fullt vissa om den kommande Messias,
Kristus och hans salighet, och därvid försummade de att lära
rätt känna och omfatta den sanne Kristus och den sanna
Kristus-saligheten; vår tids kristna åter mena sig, i kraft av
de nya förbundsrättigheterna, vara vissa om den komne
Kristus och hans nådesgoda. Men ären I ock av Guds ord
förvissade (jämf. Joh. 5: 39; 7:16 t), att I kännen och haven
emottagit den sanne Kristus — Kristus, sådan han av Gud
är gjord och sänd, icke sådan människorna göra honom —
och att I haven hans liv i eder? Ären I vissa, att icke även
för eder gäller, vad han säger till judarne: "’Där jag är, dit
kunnen 1 icke komma"? Vinnläggen I eder åtminstone om,
kämpen I för att komma dit, där han är, att fatta det eviga
livet; eller menen I, att det på grund av edra kristliga
nådesrättigheter måste gå av sig självt (Luk. 13: 24 ff.; 1 Tim.
6: 3—5, 11—16) ? Om det, i stället för i sedvanda former och
talesätt, talas till eder i Kristi eget frimodiga språk, efter
hans ur-evangeliska sätt, såsom han talade med sina lärjungar
och med judarne, om något säges och handlas emot edra
utvärtes religions-satser och bruk, såsom Kristus själv ofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
