Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36. Jesu förklaring. 411
Det är en och samma röst, som först vid dopet hade fört
Jesus (Matt. 4:17) in på hans kallelses bana, och som nu
giver över hela den väg han tillryggalagt det högtidliga
vittnesbördet, att han såsom trogen Son hade bevarat åt sig
Guds välbehag och i allt handlat efter detsamma. Den väg,
som låg emellan dessa båda röster av himmelen, måste
således hava en särskild betydelse: vid den första rösten hade
Jesus blivit smord av Gud ined helig Ande och kraft, för
att begynna sitt gudsverk; im, då den andra rösten kom,
var lian redan uppenbarad och bevisad såsom mannen av Gud
med kraftgärningar, under och tecken (Ap.-G. 10:38; 2:22;
jämf. Joh. 1: 31 —34 och Matt. 16: 16 f.). Så hade med rösten
i dag Herrens föregående liv nått fram till ett visst mål;
men tillika började nu även någonting nytt i hans liv.
Omedelbart före dagens text, sedan Petrus hade sagt: "Du
är den levande Gudens Son" — heter det: "Från den tiden
begynte Jesus förklara för sina lärjungar, att han måste gå
till Jerusalem och lida mycket och dödas och uppstå igen"
(Matt. 1.6:21); likaledes heter det omedelbart efter dagens
text: "Då nu alla förundrade sig över alla de gärningar,
som han gjorde, sade han till sina lärjungar: Tagen emot
dessa ord med öppna öron: Människosonen skall bliva
överlämnad i människors händer, och de skola döda honom, men
på tredje dagen skall lian stå upp igen" (Luk. 9:43 f.;
Matt. 17:22); ja, även vid själva tilldragelsen på berget, då
Mose och Elia uppenbarades, talade de med Jesus "om hans
bortgång, vilken han skulle fullborda i Jerusalem". Denna
andra röst från Gud tillika med själva förklaringen trycker
således icke blott inseglet på Jesu tillryggalagda bana, utan
leder honom även över till utgången av densamma (Mark.
M:30 f.), såsom den första rösten tillika med dopet ledde
honom till inträdet däruti; och hade det hittills ifrån den
tiden varit en segerrik väg, då varken människa eller djävul
kunnat göra Herren någon skada, så skulle det nu bliva en väg
av frivilligt lidande, då han till slut hade att helt och hållet
överlämna sig i människors, ja i dödens våld: ifrån den
högsta kraft skulle han nedstiga till den yttersta svaghet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
